Nyheter våren 2018

Ny upplaga

Capensis silvertacka 2018

Karin Eldh, NA15

Capensis silvertacka är ett stipendium som Capensis förlag ger till avgångselev i Falköping

Den skall gå till särskilt framstående elev med intresse för naturvetenskapliga studier.


Om e-läromedel

Capensis förlag och e-läromedel
Datorn är ett kraftfullt verktyg som, om den används på rätt sätt, höjer kvaliteten på undervisningen. Men ska datorn användas till e-läromedel? Capensis ger ännu inte ut e-läromedel utan håller kvar vid den traditionella läroboken. Vi anser att det just nu finns för dåligt stöd i forskningen för att e-läromedel skulle höja kvaliteten i undervisningen. Ett litet urval av forskning finns i punkterna 1-3. Om du har länkar till forskningsrapporter som visar att e-läromedel höjer kvaliteten på undervisningen så skicka gärna dem till oss.

 

1. Hjärnforskning
En artikel om digitalisering och skola finns i Svenska Dagbladet från 23 februari 2019 skriven av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Rubriken på artikeln är "Skolan kör med förbundna ögon ner i digitaliseringsträsket". I inledningen skriver han: "Utvecklingen drivs på av företag som vill sälja datorer eller digitala lösningar, liksom av påbud om digitalisering från Skolverket. Problemet är att vi inte vet vad det här får för konsekvenser."

2. Pedagogisk forskning
I den spanska studien, "Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension" av Delgado, Vargas, Ackerman och Salmerón från University of Valencia från 2018 drar författarna slutsatsen: "Paper-based reading yields better comprehension outcomes than digital-based reading". Studien är en metaanalys där information från 170000 personer ingick.

3. Struktur  
"– Ju mer jag har forskat desto mer har jag sett att läsning på papper bidrar till att strukturera upp aktiviteten. Det faktum att man håller i pappret och bläddrar fysiskt gör att man får en taktil signal som tycks göra det lättare att skapa förståelse för texten. På internet får man inte samma stöd, olika delar flyter ihop, man scrollar upp och ner och klickar sig fram, det finns inte samma stöd för att strukturera upp texter och läsningen kräver mer energi på internet. " Så uttalade sig Maria Rasmusson på skolporten.se i samband med sin avhandling "Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat".
Att strukturera och läsa en text på en hemsida är inte samma sak som att använda ett e-läromedel. Det som är gemensamt är dock att informationen läses på en skärm.

4. Barnens totala skärmtid
Hur mycket skärmtid kan ett barn ha totalt hemma och i skolan per dag innan det blir skadligt? Är det en timme, fyra timmar eller kanske tio timmar? Om rektorn på en skola inte kan svara på det kanske e-läromedel inte ska vara förstahandsvalet för er skola.
Enligt "Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet" står det att "Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling." Det är ett stort ansvar som vilar på skolhuvudmännen och även på respektive skolas rektorer.

5. Skolornas ekonomi
En lärobok från Capensis, låt säga Religionskunskap 7-9, kostar 154 kronor. Den borde hålla i sex år. Om ett e-läromedel kostar 77 kronor per läsår kommer det att vara tre gånger så dyrt som en traditionell lärobok. Om en skola köper de fyra böckerna i Capensis SO 4-6 är kostnaden 100 kronor per bok. Det innebär att e-läromedlet skulle var 4,6 gånger dyrare på sex år.

6. Distraktion
Det kan vara svårt för en genomsnittselev att hålla koncentrationen uppe en hel lektion. Om intressanta saker bara finns en knapptryckning bort är det lätt hänt att eleverna fastnar i det världsvida spindelnätet.

7. Begreppsförvirring
Digitalisering handlar bland annat om att ha datorvana, kunna programmera, söka information och ha ett källkritiskt förhållningssätt på en mycket högre nivå än vad som krävdes innan så många källor gjorts tillgängliga via internet. Ibland verkar det som om e-läromedel är samma sak som digitalisering av skolan. Det är att blanda ihop korten. En del av att digitalisera skolan kan mycket väl vara att använda e-läromedel.

8. Vi gör en film om rymden!
En bland många andra aspekter som tas upp i Vetandets värld 18 mars 2018 i Sveriges Radio är att tekniken är i fokus och inte innehållet i undervisningen när datorer introducerats i skolan. Rubriken på programmet är "Så kan digitala läromedel göra nytta i skolan". Lyssna gärna på programmet och fundera om det hade varit möjligt att ge programmet rubriken "Så gör digitala läromedel nytta i skolan".

Vetandets värld: https://sverigesradio.se/avsnitt/1040904

Klingberg:
https://esvd.svd.se/svenskadagbladet/49904/article/859840/34/1/render/?token=
02cc5b28943067881ab8ae43e1beb213&fbclid=IwAR3AjaPKLpJZDOjrnLtgZlb0AOZTg_
uPY3xDQp4WMRagRvvjxFiJo5Hxyl4

Delgado, Vargas, Ackerman och Salmerón:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1747938X18300101?via%3Dihub

Rasmusson:
https://www.skolporten.se/forskning/intervju/digital-lasning-kraver-andra-formagor-an-traditionell-lasning/
------