A1. De ger oss både föda och material till kläder, hus och föremål. Många läkemedel kommer från växtriket.
A2. Vattenlevande arter med fotosyntes brukar kallas för alger.
A3. Sött och salt vatten samt fuktiga miljöer på land
A4. Saltvatten, fastsittande i bottnen eller kringdrivande i vattnet
A5. Mossor saknar rötter och måste därför ta in vatten och näring genom stammen och bladen. De behöver även vatten vid fortplantningen eftersom befruktningen sker i vatten.
A6. Vatten och näring tas in från det omgivande vattnet av stam och blad.
A7. Sporer sprids med vinden och kan växa upp till nya plantor.
A8. Växtrester bröts inte ned fullständigt. De blev kvar i marken där de packades ihop och omvandlades till stenkol.
A9. Fröet innehåller ett embryo till en ny växt och ett näringsförråd som omges av ett skal.
A10. Nektar lockar till sig insekter och andra djur som behövs för pollinering.
A11. Ståndare bildare pollen med hanliga könsceller. Pistiller innehåller fröämnen med äggceller och bildar frön efter befruktningen.
A12. Hanorgan bildar spermier som simmar över till honorganet på en annan planta där befruktning sker. Efter befruktningen bildas en sporkapsel som sprider sporer till nya platser.
A13. Pollen sprids med vinden från hankottar till honkottar.
A14. Ståndare bildar pollen som förs över till märket på en pistill i en annan blomma med hjälp av vind, vatten eller djur.
A15. Utlöpare och sticklingar kan sprida växter. En liten del av växten kan växa upp till en ny planta.
B1. Levermossor är bålväxter, vilket betyder att de saknar stam och blad. Så ser även grönalger ut.
B2. Kärlväxterna har rötter och kan hämta vatten och näring från marken på större djup och över större ytor. Med kärlen kan de transportera vätska mellan olika delar och de kan därför växa sig mycket större än mossor. Kärlväxter har också utvecklat metoder för befruktning som är mindre vattenberoende än den är hos mossor.
B3. När klyvöppningarna är öppna avdunstar vatten från växten. Växten kan spara på vattnet genom att hålla klyvöppningarna stängda när den inte behöver utbyta koldioxid och syre med luften.
B4. grönalger – mossor – fräken – barrväxter
B5. sporer – blad – kärl – frön – blommor
B6. Vindpollinerade växter bildar stora mängder pollen som flyger omkring. Pollen som sprids med djur överförs mer direkt från en blomma till en annan utan att finnas i någon större mängd utanför blommorna.
B7. Korsbefruktning ökar variationen av arvsanlag och då kan det naturliga urvalet lättare leda till anpassningar. En växtart som hela tiden anpassas till miljön där den finns har lättare att överleva.
B8. Lukt och färger används av blomväxter för att locka insekter som behövs för pollineringen.
B9. Frukterna lockar till sig djur som hjälper till att sprida de frön som finns inne i frukterna.
B10. Maskrosfrön sprids med vinden, körsbärsfrön och solrosfrön sprids med fåglar och andra djur.