A1. syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsämnen, hormoner
A2. Enzymer spjälkar näringsämnen till mindre delar som kan tas upp av blodet.
A3. Salivens enzymer bryter ned stärkelse till socker. Saliven gör också maten lättare att svälja.
A4. Födan knådas och blandas med magsaft. Enzymet pepsin spjälkar proteiner till korta kedjor av aminosyror.
A5. Gallan finfördelar fett till små droppar, vilket gör att de enzymer som spjälkar fett kan arbeta fortare.
A6. Levern lagrar järn och vitaminer samt kolhydrater i form av glykogen.
A7. Tarmluddet skapar en stor yta mot tarminnehållet och där tas näringen upp av blodet.
A8. Blindtarmen finns på högra sidan i nedre delen av buken där tjocktarmen börjar.
A9. blodkroppar, fett och proteiner
A10. socker, aminosyror, salt och vatten
A11. vatten och vattenlösliga ämnen som salt, socker och vissa näringsämnen
A12. Röda blodkroppar transporterar syre, vita blodkroppar ingår i kroppens försvar mot infektioner, blodplättarna får blodet att levra sig vid skador så att det slutar blöda.
A13. Blodbrist leder till trötthet och dålig kondition på grund av syrebrist.
A14. Artärer leder blodet från hjärtat medan venerna leder blodet till hjärtat. Artärerna har tjockare väggar än venerna genom att de har ett tjockare muskellager. I venerna finns klaffar som får blodet att rinna i rätt riktning. I artärerna går det att känna en puls i takt med hjärtslagen.
A15. Det som hörs är hjärtats klaffar som stängs vid varje pumpning.
A16. En typ av klaffar finns mellan förmak och kammare, en annan typ finns mellan kamrarna och de två stora artärerna som för blodet från hjärtat.
A17. bland annat på halsen, i armhålorna och i ljumskarna
A18. Protein, socker, bakterier, vita blodkroppar
A19. När diafragman sänks vid ett andetag utvidgas lungorna så att luft sugs in.
A20. I näshålan blir luften uppvärmd och fuktig. Luften renas även från damm och annat skräp som skulle kunna skada de känsliga lungorna.
B1. Färgseende ger förmåga att skilja omogen grön frukt från mogen frukt som är gul eller röd. Den mogna frukten är mer näringsrik.
B2. Våra tänder och vår tarmkanal är inte ensidigt specialiserade på vare sig kött eller växter. Utformningen är anpassad för att klara många sorters föda.
B3. Smaken umami får oss att tycka om mat med proteiner och aminosyror.
B4. Levern har enzymer som kan bryta ned många giftiga ämnen.
B5. Gaserna kommer från luft vi svalt och från gas som bildas av tarmbakterierna.
B6. vita blodkroppar
B7. Blodplättarna reagerar på ett signalämne från de skadade cellerna. Då startar blodplättarna en kedja av händelser som leder till att ett nätverk av tunna trådar bildas vid skadan. I nätverket fastnar blodkroppar så att skadan i blodkärlet täpps till och det slutar blöda.
B8. Järn behövs för att kroppen ska kunna bilda proteinet hemoglobin som transporterar syre i de röda blodkropparna.
B9. Blod behövs vid operationer och olycksfall då människor förlorar mycket blod. Vid cancerbehandling behövs också ofta blod, eftersom kroppens egen förmåga att bilda blodkroppar tillfälligt försämras.
B10. I artärerna är blodtrycket högt och blodet skjuts hela tiden framåt genom hjärtslagen. I venerna är trycket lågt och blodet påverkas inte av hjärtslagen. För att blodet ska rinna i rätt riktning behövs klaffar som hindrar flöde åt fel håll.
B11. Musklerna i artärernas väggar kan utvidgas eller dras ihop beroende på var i kroppen det behövs mycket blod för tillfället.
B12. Aorta har syrerikt blod.
B13. Lungartärerna har syrefattigt blod.
B14. Lungvenerna har syrerikt blod.
B15. När vi springer ökar förbränningen och då går det åt mer syre samtidigt som det bildas mer koldioxid. Andningen ökar både för att föra bort koldioxiden och för att få mer syre till cellerna i kroppen.
B16. Koldioxiden bildas vid den cellandning som sker i alla kroppens celler.
B17. Håren fångar upp damm och andra partiklar så att de inte kommer ner i lungorna.
B18. De får mer hemoglobin i blodet.
