A1. solenergi, näring i marken och tillgång till vatten
A2. kol, syre och väte
A3. solenergi, näring i marken och tillgång till vatten
A4. a) Producenter är de organismer som har fotosyntes: alger, växter och blågröna bakterier.
b) Konsumenter är de organismer som inte har fotosyntes: djur, svampar och de flesta bakterier.
A5. Vid fotosyntes bildas glukos och syre. Vid förbränning bildas koldioxid och vatten.
A6. Glukos är en kolhydrat som kan byggas ihop till stora molekyler av cellulosa och stärkelse. Växterna använder kolhydrater till att växa sig större och till att bilda nya organiska ämnen.
A7. Växter lagrar energi som stärkelse eller fett. Djur lagrar energi som glykogen eller fett.
A8. Syrgas bildas mest av havens planktonalger och i skogar.
A9. a) panda b) rödräv
A10. klimat och mark
A11. Populationen påverkas av bland annat tillgång till föda och boplatser samt sjukdomar och rovdjur.
A12. a) Pollinerande insekter och blomväxter har symbios som gynnar båda. b) Fåglar som bygger bon i träd är en symbios som bara gynnar fåglarna.
A13. Gifter är anpassningar som har uppstått under evolutionen för att de ger ett skydd mot betande djur.
B1. Eken består mest av kol, syre och väte. Dessa grundämnen har eken fått från luftens koldioxid och markens vatten. Koldioxid har hämtats in via klyvöppningarna och vattnet har sugits upp med rötterna.
B2. Risken för skador är högre för rovdjur än för växtätare. Rovfåglar och sälar får i sig allt gift som bytesdjuren har samlat på sig. Därför ökar gifthalten ju högre upp i näringspyramiden djuret finns.
B3. Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi jämfört med samma vikt av kolhydrater. Låg vikt är bra för djur som måste bära med sig energiförrådet.
B4. Bakterierna binder kväve vid kvävefixeringen. Bakteriernas nedbrytning ger växterna tillgång till joner som innehåller kväve.
B5. Specialisering leder till minskad konkurrens. Två arter med liknande nischer minskar användningen av resurser som även den andra arten utnyttjar.
B6. Generalisterna utnyttjar många olika resurser och kan hitta lämpliga miljöer i flera områden. I ett visst område måste inte alla tänkbara resurser finnas. En specialist har inte lika många alternativ.
B7. a) Näringsväven kan finnas i en skog i norra Sverige. Gran och björk är de vanligaste trädslagen. Renar finns från Dalarna och norrut. b) Björn är mer generalist än varg. Björnen äter både växter och djur, medan vargen bara äter kött.
B8. Blomväxterna anpassas genom att bli allt bättre på att locka de arter av insekter som sköter pollineringen. Insekterna anpassas genom att få mundelar och annat som gör dem effektiva i att få tag på nektar och pollen som blommorna erbjuder.
B9. Exemplet visar ett fall där den ena arten har nytta av den andra. Om det finns gamla musbon i ett område så är det en fördel för humlorna som hittar lämpliga platser för att starta sina samhällen. Tillgång till lämpliga boplatser är en av de saker som kan begränsa populationer. Mössen påverkas inte av om humlorna tar över deras gamla bon.
B10. a) I samarbetet mellan alg och svamp gynnas båda arterna. Lavar finns ofta i miljöer där ingen av de ingående arterna hade klarat sig på egen hand.
b) Lavarna har nytta av att växa på trädstammar eftersom de kan få näring från barken och extra solljus genom att de kommer högre upp.
c) Renarna har nytta av att äta lavar, men detta är en nackdel för lavarna som blir uppätna.