Kapitlet handlar om kroppens omsättning av näringsämnen och avfallsämnen och svarar på följande frågor: Vilka näringsämnen behöver vi få från födan? Hur sker spjälkning av makromolekyler? Hur lagras näringsämnen i kroppen? Hur sker omsättning av energi vid förbränning? Hur hanteras gifter och avfall? Hur sker cirkulation av vatten och vattenlösliga ämnen? Hur sker cirkulation av kolföreningar?
Livsmedelsverkets test av dina matvanor
Kroppens behov av mineralämnen
Kroppens behov av vitaminer och antioxidanter från Livsmedelsverket
Film om förbränning i celler från UR (2 min 10 sek)
1. Fibrer är näring åt tarmbakterier och ger ett långsamt upptag av näringsämnen från tarmen.
2. Fett
3. Nedbrytning och lagring av näring från födan, uppbyggnad av kroppens molekyler och celler, muskelarbete, hjärnans arbete
4. Glykogen
5. Glykogen kan brytas ned till mjölksyra
6. Glukos
7. Tillverkning av sköldkörtelhormon
8. Fettlösliga: vitaminerna A, D, E, K
Vattenlösliga: B-vitaminer och C-vitamin
9. De skyddar celler mot fria radikaler.
10. De är joner som ingår i enzymer och bidrar till funktionen.
11. Njurarna
12. Svettning, utandning, avföring och urin
1. I kanelbullen finns mest stärkelse och fett som snabbt kan brytas ned och tas upp från tarmen. I knäckebrödet finns mycket fibrer av cellulosa som våra enzymer inte kan bryta ned. Cellulosan följer med genom tunntarmen och hamnar i tjocktarmen där bakterier kan spjälka den.
2. Proteiner bryts ned och nybildas i kroppen. Eftersom aminosyror inte kan lagras behöver de aminosyror vi inte kan tillverka själva tillföras.
3. Kolhydrater, eftersom det inte finns några essentiella kolhydrater.
4. Energin används till att ladda ATP-molekyler med energi.
5. En del av aminosyrorna kommer från cellernas egna nedbrutna proteiner. Om kosten ger tillräckligt med energi från fett och kolhydrater behöver inte dessa aminosyror förbrännas utan kan återanvändas i proteiner. Om inte detta räcker kan muskelprotein brytas ned för att få aminosyror till livsviktiga proteiner.
6. I första hand spjälkas glykogen i lever och muskler till glukos. Glukos kan också tillverkas av andra organiska molekyler, exempelvis monosackarider, mjölksyra och glycerol.
7. Det mesta finns löst blodplasman i form av vätekarbonatjoner. En liten del binds till hemoglobin.
8. Levern kan bryta ned dem, utsöndra dem i gallan eller sätta på hydrofila grupper så att de blir vattenlösliga.
9. Urinen kan inte innehålla så mycket salt som det finns i havsvatten. Det går åt mer än en liter vatten för att utsöndra det salt som finns i en liter vatten.
Bilderna i kapitlet.Några av dem återfinns i filmen.