Capensis förlag

Kemi 7-9

Kemi för högstadiet

Föregående
13 - Kemikalier och tillsatser

Kapitel 14

Kretslopp och miljö

Kapitlet handlar om hur ämnen cirkulerar i kretslopp och svarar på följande frågor: Vilka naturliga kretslopp och flöden finns på jorden och hur påverkas de av människors verksamheter? Vad händer vid fotosyntes och förbränning och hur sker cirkulationen av grundämnet kol? Vad menas med källor och sänkor? Hur sprids ämnen över jorden? Vad består luftföroreningar av? Hur påverkas kolets kretslopp av fossila bränslen? Hur sker cirkulation av kväve och fosfor och hur uppstår övergödning? Vilka orsaker finns till att klimatet förändras? Hur uppstår försurning?

Nästa kapitel
15 - Miljömål för framtiden

14 Kretslopp och miljö

Fotosyntes och förbränning
Källor och sänkor
Spridning av ämnen Luftföroreningar
Kolets kretslopp
Kväve och fosfor
Övergödning Klimatet förändras
Försurning 
Begrepp Kapitel 14

Card image cap

Länkar

Naturvårdsverkets fakta om klimat

Naturvårdsverkets fakta om luftföroreningar

Film om koletskretslopp från UR (2 min 14 sek)

Film om kvävets kretslopp från UR (2 min 11 sek)

Filmer och animeringar

Viktiga bilder i kapitel 14

Kapitel 14

Facit till frågor i kapitel 14

A - Faktafrågor

1. Vår produktion av livsmedel och varor leder till att vi använder materia och energi. Eldningar fossila bränslen ger utsläpp av koldioxid som påverkar kolets kretslopp. Gödning på åkrar påverkar kretslopp av kväve och fosfor.
2. Energin från solstrålning omvandlas till kemisk energi vid fotosyntes och förs vidare av organismer i näringskedjor. Energin omvandlas vid förbränning till värme.
3. Utflödet från marken till vattendrag går fortare.
4. Vindriktningen avgjorde vilken riktning ämnena transporterades och regnet avgjorde var de fördes ned till marken.
5. Kol, väte, fluor och klor ingår. Freoner ökar nedbrytning av ozon i ozonskiktet.
6. Rökgaser från kraftverk, avloppsvatten från hushåll och industrier, avgaser från fordon, gödning och bekämpningsmedel från åkrar, kemikalier från produkter
7. Växthuseffekten gör att mer värme hålls kvar i atmosfären så att klimatet blir varmare. Skillnad i temperatur blir mindre under dygnet och mellan olika områden.
8. Fossila bränslen, industriprocesser och jordbruk
9. Fosfor tas upp som fosfatjoner, kväve tas upp som ammoniumjoner och nitratjoner. Kalium tas upp som kaliumjoner.
10. Blågröna bakteriers kvävefixering, skogsbränder och blixtar
11. Avloppsvatten, gödning på åkermark, förbränning i fordon och industrier
12. Svavelsyra och salpetersyra

B – Förståelse

1. Cesium hamnade på marken där det togs upp av växter och svampar. Cesium fördes sedan vidare i näringskedjor till vilt och renar och vidare till människor som åt köttet.
2. Mikroorganismer kan bryta ned vissa ämnen. Andra ämnen kan bindas i växter, mark eller sediment och sluta cirkulera.
3. Luften var förorenad av rök från koleldning och trafik. Smogen uppstod när den smutsiga luften blandades med dimma som låg kvar länge på grund av väder som gjorde att luften inte cirkulerade utan låg kvar länge över staden.
4. Koldioxid leder till klimatförändringar. Svaveldioxid leder till försurning. Kväveoxider bidrar till både klimatförändringar och försurning och dessutom till övergödning.
5. I våra celler sker en kontrollerad förbränning i många steg och den kemiska energin binds i ATP-molekyler. I en eld sker förbränningen snabbt och energin frigörs som värme och strålningsenergi.
6. Tillverkning av varor och transporten till oss konsumenter gör att mycket energi behövs. Om energin kommer från fossila bränslen leder konsumtionen till att koldioxidhalten i atmosfären ökar.
7. Kor och andra idisslande djur släpper ut växthusgasen metan. Hantering av gödsel släpper ut kväveoxider. Energi från fossila bränslen driver jordbruksmaskiner.
8. I kallt klimat bildas mer torv än det som bryts ned och då minskar koldioxiden. När klimatet blir varmare ökar nedbrytningen av torv och då kan marken börja släppas ut mer koldioxid än den som binds.
9. De kemiska beteckningarna för kväve (N), fosfor (P) och kalium (K).
10. Karbonatjoner fungerar som baser. De tar upp vätejoner och bildar vätekarbonatjoner, vilket leder till att pH ökar.

Bilder

Bilderna i kapitlet.Några av dem återfinns i filmen.