Kapitlet handlar om kroppens omsättning av näringsämnen och avfallsämnen och svarar på följande frågor: Vilka näringsämnen behöver vi få från födan? Hur sker spjälkning av makromolekyler? Hur lagras näringsämnen i kroppen? Hur sker omsättning av energi vid förbränning? Hur hanteras gifter och avfall? Hur sker cirkulation av vatten och vattenlösliga ämnen? Hur sker cirkulation av kolföreningar?
Naturvårdsverket om cirkulär ekonomi
Delegationen för cirkulär ekonomi
Laborationsförslag från Kemilärarnas resurscentrum, Stockholms universitet
Film om återvinning av plast från UR (9 min)
Film om att resa till och leva på Mars från UR (9 min)
1. I en linjär ekonomi används råvaror i ett flöde från källa till avfall. En cirkulär ekonomi bygger på återanvändning och återvinning och det uppstår inget avfall som kasseras.
2. Biobränslen, solenergi, vindkraft och vattenkraft är några förnybara energikällor. Fossila bränslen och kärnkraft är inte förnybara.
3. Stora markytor används för odling. Vatten och gödning behövs för djur och växter. Jordbruksmaskiner och transporter använder främst fossila bränslen.
4. De används för att döda parasiter och bakterier.
5. Stekfett och olja spolas ut i avloppet och fastnar lätt i ett avloppsrör eftersom fettet inte är vattenlösligt och temperaturen är lägre. När fett har börjat fastna drar det till sig mer fett som kommer med avloppsvattnet
6. Mekanisk rening, biologisk rening och kemisk rening.
7. Kolfilter passar där det finns hög halt av giftiga ämnen, t.ex. industriavlopp eller vatten i förorenad mark.
8. Minimera avfall, återanvänd produkter, återvinn material, utvinn energi, deponera
9. Sopsäckar, bärkassar, plastmöbler, blomkrukor och delar till fordon
10. Den innehåller värdefulla metaller som behöver återvinnas och den innehåller giftiga ämnen som behöver tas om hand så att de inte sprids i miljön.
11. Man vill ta reda på hur stor miljöpåverkan en produkt har.
1. Vi kan hämta dem från gruvor eller andra källor i naturen. Alternativet är att återvinna ämnen från produkter som har blivit avfall.
2. En stor del av det vi konsumerar tillverkas i andra länder och då sker utsläpp där. Klimatförändringar och andra effekter på miljön sker ofta globalt.
3. En vara med hög kvalitet håller längre och det lönar sig att laga den. När varan används längre behöver vi inte byta ut den mot en ny lika snabbt och då minskar behovet av resurser.
4. Kvävegödning kan framställas från luftens kväve. Fosfor bryts i gruvor och lämpliga mineral finns bara på få platser i världen.
5. Genom att olika sorters plast blandas vid insamling och återvinning kan det finnas giftiga ämnen i plasten.
6. Pappersfibrer är ungefär likadana oavsett var de kommer ifrån. De består alltid av cellulosa. Textil tillverkas av många olika material som är mycket olika. Det är svårt att separera olika textilfibrer från varandra.
7. Om olika metalljoner finns i en lösning eller en smält blandning kan elektroner tillföras. De ädlaste metallerna kommer då att vara de som tar upp elektroner först. På det viset kan metallerna sorteras ut i tur och ordning efter hur lätt de reduceras.
8. Råvaror som kräver mycket resurser, tillverkning som förbrukar mycket kemikalier och energi, transporter som kräver mycket energi.
9. Planera inköp och spara rester till nästa dag. Förvara livsmedel på rätt sätt så att de håller sig länge.
Bilderna i kapitlet.Några av dem återfinns i filmen.