Capensis förlag

Biologi 7-9

Biologi för högstadiet
Föregående kapitel
17 - Biologisk mångfald

Kapitel 18

Människan i naturen


Människan i naturen 324

Begrepp Kapitel 18

En hållbar utveckling 325
Naturbruk 326
Jakt, fiske och vattenbruk 328
Jordbruk och djuruppfödning 330
Skogsbruk 332
Hoten mot ekosystem 334
Miljöpåverkan i vatten 336
Bevara naturen 338


Filmer och animeringar

Viktiga bilder i kapitel 18


Facit till frågor i kapitel 18

A - Faktafrågor

A1. Förnybara resurser kan återskapas, som tex rent vatten och luft. Växter, djur och träd förnyas så länge miljöerna de lever i finns kvar. Resurser som minskar i takt med användningen är icke-förnybara, tex olja och andra fossila bränslen.
A2. Miljömässig hållbarhet, Social hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet
A3. Jakt, fiske, vattenbruk, jordbruk, djuruppfödning, skogsbruk
A4. Det gick att få fram mer mat. Tillgången till mat blev mer pålitlig jämfört med när vi gick omkring och letade efter mat. Fler människor kunde leva på samma plats när vi inte längre var beroende av hur mycket som producerades av ekosystemen.
A5. Vi tillverkade redskap av sten och trä för att stycka kött och tillaga mat. Synålen och pilbågen underlättade spridningen över jorden.
A6. Naturbruket tar plats och tränger undan naturliga ekosystem. Skogsbruk minskar mångfalden i skogen genom att de odlade trädarterna är färre än de som tidigare fanns i skogen. Vattenbruk påverkar den omgivande miljön genom att orsaka övergödning och sprida smittämnen till vilda arter.
A7. Jakten är reglerad så att varje jaktlag vet hur många djur de får skjuta. Det är inte tillåtet att jaga hela året.
A8. Urskog har aldrig påverkats av skogsbruk, Naturskog har brukats tidigare, men har sedan lämnats ifred.
A9. Alltför mycket vatten har hämtats för konstbevattning ur de floder som tidigare försåg Aralsjön med vatten.
A10. Svavelsyra bildas vid förbränning av olja och kol som innehåller svavel. Syran följer med regnvattnet och hamnar i sjöar och vattendrag.
A11. Kalkning av sjöar görs för att höja pH-värdet så att arter kan överleva i de försurade sjöarna.
A12. Påsar och föremål av plast som inte kan brytas ned sönderdelas till allt mindre bitar.
A13. Ungefär en tredjedel


B – Förståelse

B1. Vatten, luft och mark kan förstöras av föroreningar. Alltför intensivt fiske och avverkning av skogar gör att ekosystemen blir fattigare och den biologiska mångfalden minskar.
B2. Vi såg till att våra husdjur och odlade växter fick större plats genom att vi avsiktligt höll undan vilda arter. När åkrar och betesmarker upptog allt större ytor trängdes naturliga ekosystem undan.
B3. Fiskebåtarna blev större och så mycket fisk togs upp att ekosystemets bärkraft överskreds. Populationen av torsk kraschade och har inte återhämtat sig trots att fisket upphörde.
B4. Vi behöver äta mer växtbaserad föda och mindre kött. Om vi äter av basen i näringspyramiden kommer energin att räcka till många fler än om vi äter av de högre trofinivåerna. Det kött vi äter är mindre resurskrävande om djuren föds upp på naturbetesmark i stället för att äta växter som har odlats på åkermark.
B5. Den fosfor som ingår i konstgödning hämtas från gruvor på några ställen i världen. Denna fosfor är en icke förnybar resurs. Kväveföreningar till konstgödning kan vi tillverka från luftens kvävgas.
B6. Många insekter och svampar är knutna till ved i olika stadier av förmultning. När all ved tas bort ur skogen minskar antalet arter av nedbrytare. Den totala biologiska mångfalden minskar med antalet nedbrytare, eftersom dessa är en viktig del av skogens näringsväv. Många större djur lever av att äta nedbrytare.
B7. Skogar av contortatall är tätare än skogar av tall och gran. Skogen har färre arter av lavar, växter, insekter och fåglar. Fåglar som är anpassade för att öppna kottar från tall klarar inte att öppna contortakottar. Renskötseln påverkas genom att det finns mindre av de lavar och andra arter som renarna lever av under vintern.
B8. Flodvattnet som används vid bevattning innehåller små mängder salt. När vattnet avdunstar blir saltet kvar i marken.
B9. Fjällräven är anpassad för att överleva i ett kallt klimat. När klimatet blir varmare kommer rödräven att spridas norrut. Fjällräven klarar inte konkurrensen med rödräven som är mindre specialiserad.
B10. Giftiga metaller kan fastna i sedimentlager på havsbottnen. De slutar då at cirkulera i ekosystemen. Koldioxid löser sig i havsvattnet och bildar kolsyra. (En nackdel är att havsvattnet långsamt blir surare.) Organiska ämnen kan i bästa fall brytas ned, även om det för vissa ämnen går långsamt. Gifter som inte bryts ned kan fastna i bottensediment.


Bilder

324
325
326
327
327
326 Naturbruk
328 Uroxe
329 Torskfångst
329 fiskodling
330
330
331
331
331
332
332
332
332
333
333
333
334
334
332
335
335
337
337
337
338
338
340