218 kr
Paketpris Biologi 7-9


400 kr
Paketpris SO 4-6


500 kr
Paketpris SO 7-9

Ny upplaga av Nk1b

Capensis silvertacka 2018

Karin Eldh, NA15

Capensis silvertacka är ett stipendium som Capensis förlag ger till avgångselev i Falköping

Den skall gå till särskilt framstående elev med intresse för naturvetenskapliga studier.


Om e-läromedel

Capensis förlag och e-läromedel
Digitalisering av skolan är inte samma sak som användning av e-läromedel. Digitalisering handlar bland annat om att ha datorvana, kunna programmera, söka information och ha ett källkritiskt förhållningssätt till allt som finns tillgängligt via internet. Elever kan söka efter fakta vid fördjupningsövningar och använda digitala verktyg för beräkningar och presentationer. Övningar i källkritik och källtillit sker på ett naturligt sätt i samband med användning av olika källor. Datorn är ett kraftfullt verktyg som, om den används på rätt sätt, höjer kvaliteten på undervisningen. Men ska datorn användas till e-läromedel där en e-bok ersätter en tryckt lärobok? 

Capensis ger ännu inte ut e-läromedel utan håller fast vid den traditionella läroboken. Vi anser att det just nu finns för dåligt stöd i forskningen för att e-läromedel skulle höja kvaliteten i undervisningen. Ett litet urval av forskning finns i punkterna 1-5 nedan. Om du har länkar till forskningsrapporter som visar att e-läromedel höjer kvaliteten på undervisningen så skicka gärna dem till oss.

1. Hjärnforskning
En artikel om digitalisering och skola finns i Svenska Dagbladet från 23 februari 2019 skriven av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Rubriken på artikeln är "Skolan kör med förbundna ögon ner i digitaliseringsträsket". I inledningen skriver han: "Utvecklingen drivs på av företag som vill sälja datorer eller digitala lösningar, liksom av påbud om digitalisering från Skolverket. Problemet är att vi inte vet vad det här får för konsekvenser."

2. Pedagogisk forskning
I den spanska studien, "Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension" av Delgado, Vargas, Ackerman och Salmerón från University of Valencia från 2018 drar författarna slutsatsen: "Paper-based reading yields better comprehension outcomes than digital-based reading". Studien är en metaanalys där information från 170000 personer ingick.

3. Struktur  
"– Ju mer jag har forskat desto mer har jag sett att läsning på papper bidrar till att strukturera upp aktiviteten. Det faktum att man håller i pappret och bläddrar fysiskt gör att man får en taktil signal som tycks göra det lättare att skapa förståelse för texten. På internet får man inte samma stöd, olika delar flyter ihop, man scrollar upp och ner och klickar sig fram, det finns inte samma stöd för att strukturera upp texter och läsningen kräver mer energi på internet. " Så uttalade sig Maria Rasmusson på skolporten.se i samband med sin avhandling "Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat".

4. En dator per elev
I rapporten  "Hur påverkas studieprestationer i skolan av en dator per elev?" av Caroline Hall, Martin Lundin och Kristina Sibbmark diskuteras 1:1. I sammanfattningen står "Däremot tyder resultaten på vissa negativa effekter bland elever som har föräldrar med lägre utbildning. Resultaten i matematik försämras något, och sannolikheten att påbörja ett studieförberedande program på gymnasiet sjunker i viss grad, för denna elevgrupp om de har gått på en skola som har satsat på 1:1. Vi finner även tecken på att surfplattor kan leda till sämre resultat i svenska." Enligt "Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet" står det att "Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling." Det är ett stort ansvar som vilar på skolhuvudmännen och rektorerna. Det är inte säkert att digitalt läsande alltid ger de bästa betingelserna för elevernas kunskapsutveckling.

5. Barnens totala skärmtid
Hur mycket skärmtid kan ett barn ha totalt hemma och i skolan per dag innan det blir skadligt? Är det en timme, fyra timmar eller kanske tio timmar? Forskningen har ännu inget entydigt svar på frågan, men vissa studier pekar på negativa effekter för ungdomar som har mycket total skärmtid per dag. I Läkartidningen finns en artikel där de hänvisar till det amerikanska barnläkarsällskapet som "rekommenderar att barn under 18 år inte tillbringar mer än 2 timmar per dag framför en skärm och att spädbarn under 1,5 inte alls ägnar sig åt digitala medier."

6. Skolornas ekonomi
Eftersom tryckta läroböcker kan användas i flera år är de vanligen ett billigare alternativ än e-läromedel. Ett räkneexempel för Capensis Religionskunskap 7-9 (154 kr per bok) visar att kostnaden för ett e-läromedel (77 kr per år) blir tre gånger dyrare om den tryckta boken används under sex år.

7. Distraktion
Det kan vara svårt för en genomsnittselev att hålla koncentrationen uppe en hel lektion. Om intressanta saker bara finns en knapptryckning bort är det lätt hänt att eleverna fastnar i det världsvida spindelnätet.

8. Vi gör en film om rymden!
En bland många andra aspekter som tas upp i Vetandets värld 18 mars 2018 i Sveriges Radio är att tekniken är i fokus och inte innehållet i undervisningen när datorer introducerats i skolan. Rubriken på programmet är "Så kan digitala läromedel göra nytta i skolan".

https://sverigesradio.se/avsnitt/1040904

https://esvd.svd.se/svenskadagbladet/49904/article/859840/34/1/render/?token=
02cc5b28943067881ab8ae43e1beb213&fbclid=IwAR3AjaPKLpJZDOjrnLtgZlb0AOZTg_
uPY3xDQp4WMRagRvvjxFiJo5Hxyl4

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1747938X18300101?via%3Dihub

https://www.skolporten.se/forskning/intervju/digital-lasning-kraver-andra-formagor-an-traditionell-lasning/

https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2019/r-2019-29-hur-paverkas-studieprestationer-i-skolan-av-en-dator-per-elev.pdf  

https://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2018/07/Mojlig-okning-av-narsynthet-bland-barn-i-Sverige/